2017
Ja jävlar. Och helt utan pardon och mot allas bättre vetande så har visst jag (och ni) överlevt ännu ett år i livet. Och det med råge. Trots att oddsen stundtals varit emot en så sitter jag här och författar ihop min femte årsresume till denna lilla hemsidan. Som några av er säkert vet vid detta laget så brukar ju årsresumen resultera i årets längsta inlägg, med allt vad det innebär. Ska göra mitt bästa med att konkretisera ned året 2017 till de kommande raderna, vi hörs i slutet av resan.
JANUARI
FEBRUARI
MARS
APRIL
Så. Månaden med stort M. Den sjunde april va det dags för storspexet att premiära – och med detta i hand så bodde jag praktiskt taget i teatern. Repade, byggde rekvisita, försökte febrilt snickra ihop livet som student på nystartad juridik-kurs och allmänt ganska aktiv inom nationslivet, agerade morsa till hela produktionen när jag kutade runt halva stan med femhundra matbeställningar och plötsligt drog det igång. Spex-veckan. Premiären firades med fitta och bira som sig bör, Elias bjöd på tequila och jag & Maria begav oss på släpp-runda. Dagen efter följde ännu en föreställning – följt av spexgala under kvällens gång. En gala som spenderades med vårt vänspex som av någon anledning är ????handels??????? och jag lärde ut snapsvisor bäst jag kunde. Veckan fortlöpte, vi sjöng våra sånger och gjorde våra omstarter – så var plötsligt allt stilla efter en vecka. Och jag åkte hem till Jämtland. Grät när tåget rullade in på stationen och hade följaktligen en fantastisk vecka i sällskap av skeva lilla familjen, gårdsarbete, roadtrips med Goran och fikapauser med gamla vänner. Fy fan vad välbehövt. Lyssnade på progg under min återresa och på seminariet dagen efter min återkomst – insåg jag att det ju inte alls var lärare jag ville bli. Jag ville ju bli journalist? Och de följande dagarna bestod av en enda stor identitetskris tills jag slutligen tog tummen ur och skickade ut en jävla massa ansökningar till journalistutbildningar. Attendade KMK-bal en vanlig grå måndag och hängde på loppisar. Skrev juridik-tentan på skvalborgs-förmiddagen och sedan inleddes årets fest – valborgshelgen. Fick besök av Siri, åkte i Hjalles bubbla, tände eld på hårtorken, besökte Norrlands dammiddag som i vanlig ordning var ett enda stort fylleslag, drog på champagne-frulle-runda och hängde i Eko. April avslutades med att jag gaddade in en stjärna på min fot klockan 04.30 på efterfesten. Den ser idag inte ut som en stjärna.
MAJ
JUNI
Så. Tentan i kulturgeografi skrevs, jag tog sommarlov och firade in det med att serva läkarnas examensgask och bli utslängd från Palermo. Umgicks med kära norrlänningar i fyra dygn – komplett med bakishäng, thai på mitt golv, bio-besök, Orvarpass och avslutningsfest med majs-gänget. VT17 blev fan en helvetes jävla succe.
Tog bakis som ett djur tåget hem till Jämtland, mjölkade kor, tog timlånga skogspromenader och firade studenten i Ösd. En kväll komplett med fylla på körfältet, Jazzy och kära återseenden. Tog sista bussen hem, glodde på soluppgången och vaknade tre timmar senare av att det var dags för mor min och jag att bila till Stockholm för ett stycke Håkan-spelning. Och det vill jag lova. Det var den bästa Håkan-spelningen jag varit på. Jävlar i min arma lilla låda. Regnet flödade, jag sket i allt och skrek ut själen till Tro och tvivel. Spatserade hem genom natten i sällskap av morsan, fullständigt platsblöta. Återvände till Kälen, inledde årets sommarjobb på Blomstergården – den tredje sommaren – och umgicks med gamla vänner på bilfärder till Åre och Ösd. Mockade ut getstallet, badade i Storsjön, hängde på Jazzy med pappa. Firade midsommar i Brunflo, Gurra var två millimeter från att köra på en hund och jag hoppade studsmatta ovanför Daffys. Månaden led mot sitt slut och jag hamnade på tåget mot Uppsala för att fira kära Challes födelsedag. Spenderade många timmar på Mys balkong, fick specialshot på Orvar och begav mig norröver igen.
JULI
AUGUSTI
Kickstartade Augusti månad med att isolera mig fullständigt på gården, efter en intensiv vecka. Gjorde det sista av höskörden, umgicks med pappa alldeles för många timmar av dygnets 24, hade cirka 4788984 livskriser och spenderade många kvällar bakom knuten med tre prillor under läppen och nationalteatern i öronen. Tänkte att ”fan, allt löser sig” och drog med mig min käre storebror på några dygn i de jämtländska fjällen. Vi spankulerade runt fem mil, käkade fjälltaco, blev fullständigt besudlade av mygg, jag levde utan sociala medier i några dygn sovandes under stjärnorna och återvände hem lite rimligare. Begav mig söderut mot Uppsala, glodde genom gamla tentor och lagade linsgryta. Hamnade visst på ett flyg till London i sällskap av ett gött spex-gäng, och vi spenderade fyra nätter innanför de brittiska landsgränserna. Drack GT, gjorde Camden osäkert, uttrycket ”custard” föddes och vi drog bakfulla till Brighton. Gled runt på second-hand affärer, käkade absurda mängder indiskt, drack vin på stranden och jag kissade på mig av skratt under en pubrunda. Återvände till svea rike och flyttade ut från mitt kära Studentvägen 34. Slutet på en era var ett faktum och jag grät en hel del de dagarna. Åkte hem en vecka till Jämtland, blev full på JD med Persson, spydde efter att ha proppat magen full med provsmak på Åre chokladfabrik med morsan, firade min 21a födelsedag bakom traktorratten och åkte återigen söderut för ett par dagar i Uppsala. Ni vet smärtan i bröstet när det är dags att släppa taget om något? Så var det. Firade min födelsedag i sällskap av tre andra 21åringar och femhundratusen vänner, grät av lycka över mina vänskaper och bröt mig in i mitt gamla korrerum på fyllan. Åkte norröver igen ett par dagar innan terminen på kagge skulle inledas och kramades med mina getter. Flyttlasset gick och jag hamnade på ett folkis på södra mälaröarna för en dröm att bli en jävla bra journalist. Första veckan passerade och jag drack folköl.
SEPTEMBER
Det är vid detta laget som resumen blir svår att författa på grund av att jag minns hur jag mådde de där första veckorna pi september. Nya intryck, nya människor och nya perspektiv skavde så djupt in i mig att jag till slut fann mig ganska vilse. Men men. Jag spenderade de första dagarna i september i Uppsala, efter att första veckan på kagge var finito. Spydde i majs under obligatoriska jobba-bakis-på-lördagsfikat, lärde mig hantera en filmkamera, mottog en serenad på Värmlands och konstruerade en presentationsfilm under film-kursen. En film där jag skämtade om dikotomin Norrland/Stockholm. Sånt där som jag gör allra bäst. Tog mig hem till Jämtland en helg, besteg Oviksfjällen med kära bröder och bärsade på tåget. Umgicks med nya vänskaper på Mälaröarna, konsumerade lustgas på Habibi och tog sista 309an från Ekerö C ett par gånger. Drack rödtjut med Tilda, hade kräftskiva med Krisse, Jocke, Challe & Hellmers, brände SD-tidningar, käkade guaca med tacokommitteen och konstruerade en promotion-film till kära Allstans. Grillade halloumi i solnedgången med journalistik-tvåor och tragglade på med notis-läran. Höll spontantal på befrielsesittningen och fenomenet ”Julius Keso” föddes. Ida visade mig Stockholms bästa vegan-käk och jag avslutade månaden i sällskap av Johannes då vi frenetiskt försökte få tag i Gurra Fridolin för en intervju. Det lyckades.
OKTOBER
Kickstartade Oktober med en helg på vift, det blev en stocken-kväll med Challe och en sväng till Hedemora för att plocka kantareller och dricka hembränd cider med faster min. Återvände till Uptown och agerade bartender på Samarret i sällskap av Hannerz, även kallat den dysfunktionella duon. Blev matad med GT av My och överlevde således totalt 33 timmar utan sömn. Agerade kameraman i sällskap av Johannes och vi grillade ansvariga om skol-budgetar, halsade en kopp kaffe i Hagsätra och käkade makaroner. Samarr-sexan var ett faktum och jag blev ansvarig för en av de absolut grövsta fyllorna i mitt liv, komplett med att fröken Anki raggade på typ femhundra människor samt att jag spenderade kommande dag framför Planet Earth på Johans kontor. Persson kom på besök till Uppsala och vi hängde på Orvar, Linnea fyllde år och vi carpade hemmafest, Josefine visade upp sin ishink – ”detta är den borgerligaste skiten jag äger” och jag besökte stand-up med lilla klassen. Blev full och vaknade nästföljande dag av att det visst vankades Helsinki med lilla skeva familjen. Hängde i tax-freen, farsan lade sina sista besparingar på jävla ostron och jag glodde på moppar i Finlands huvudstad. En tant sjöng hard rock halleluja på karaoken, också. Jo jävlar. Jessi & Becca drog med mig på pingis cirka 400 gånger, och #metoo drog igång. Spenderade således många dagar med huvudet djupt begravet i mina egna minnen av liknande händelser, och det var ett par jobbiga veckor. Tur att en har vänner vid ens sida som aldrig slutar lyfta upp en. Gjorde ett nyhetsinslag om Vasamuseets utställning ”kvinnorna” och höll på att få gå på plankan efter att jag refererat till Vasa som ”båten” istället för skeppet. Morsan kom på besök och vi drog på mamma-oppsittje, och morsan levererade en jävla pangfylla (mkt stolt). Mediakursen avslutades och vi tog höstlov, Elina roddade halloween-ferre i Spånga, jag däckade i Solna efter att ha blivit matad med ost, servade ÄG med kära vänner, red på Gurras axlar och drog hem till Jämtland.
NOVEMBER
Årets elfte månad firade jag in med att dra på P1 Klassiskt på alldeles för hög volym och dundra till Fannbyn för häng med Persson, något vi följde upp med att cruisa runt Ösd och skrika ut våra själar till Kent. Fick praktik på ÖP och var världens lyckligaste, skålade i cigg med On-Yee och hängde på jazzy ett par gånger. Utslängd från Marite, blev jag också. Återvände söderut, inledde fotokursen och fotade en ölburk i Ekerö C, genomförde en minst sagt äventyrlig fyradagars då jag alltså spenderade tre kvällar på raken i tre olika städer. Firade Tildas sweet 21 i Stockholm med ett gäng Ösdare, firade Mys sweet 26 i Uptown då jag levde ut genom att kaskadspy på Vaksala torg med Gurras garv som bakgrundsmusik, hamnade i Linköping i sällskap av min älskade duo i form av Alice & Elias, upptäckte Skäggetorp, drack mojitos och spikade Albanien sommaren 2k18. Vaknade bakis och desorienterad och drog tillbaka till Uppsala för jubileumsbal på Norrlands. Det var fest. En avgörande stund var troligen när jag & Borg snodde en flarra rodde och krökade till det på toan i gula. Well well. Det var festliga dagar. Åkte tillbaka till kagge, flyttade in i Björken och firade detta med ha inflyttningsfest på mitt golv. Kära, kära Björken. Ett av årets bättre beslut. Försökte lära mig redigeringsprogram, hamnade på söder på journalist-AW där det bjöds på universums minsta burgare och hade världens finaste klassdag då vi drog på bio och glodde på Sameblod och på Paul Hansens utställning på fotografiska. Mötte upp Gurra & Jocke och drog till Malmö. En helg kantad av ölcafeer, att Jocke fick psykos av en anställd på Malmös hippaste fik, en kväll i Lund och att lilla jag vaknade upp på ett motell i Trelleborg. Höll på att blåsa bort, och tog nattåget hem. Gaddade Challe, drog på Thåström med morsan och AWade med kära klassen efter studiebesök på bland annat aftonbladet. Annika Norlin regrammade min gadd, dessutom. Sjukaste 2017. Skapade en outfit med inspo av schackbrädet i Kalles jul och drack glögg med HJ. Avslutade november med att inleda projektet med enytt. Jo helvete.
DECEMBER
Jävlar? Årets sista månad?
Skrev mina artiklar som reporter för enytt, Elinas bil pajade i Ekerö C och Olle arrade korrefest. Drack strawberry daiquiries med Siri samtidigt som vi glodde på de oklaraste musikvideos som någonsin skapats på storskärm. Fick en fylleflipp och bokade tågbiljetter norrut, spenderade några behövliga dagar hemma i periferin, högg gran med Persson och gjorde pizza. Högg ved och drog söderut, fortsatte med enytt ytterligare en vecka, drog på Solens spelning med Gurra, Annie & Tilda – något som raskt övergick i en pubrunda, jag umgicks med ett gäng bestående av 99or och pundare och vaknade upp i Farsta. Emma roddade julfest, snackade det där med ””””känslor””””, bärsade och vaknade upp i Farsta dag två. Firade lucia med starkvinsglögg och musikhjälpen, kramades med Lisa och upptäckte att ateljen visst var ett fenomenalt krök-ställe. Blev redaktör för enytt i sällskap av Osterberger och vi roddade artiklar om metoo & vildsvin bäst vi klarade av, Jocke bjöd på julfest och lilla jag skedade med en trägiraff. Enytt blev slutligen klart, firade med prosecco och makaroner och tog nattåget norröver för jullov. Och slutet av året 2017 har spenderats i sällskap av lilla familjen, glögg, kära vänner, tings, Gamla teatern och något liten ångestattack. Men i stora drag, blev slutet av 2017 inte så jävla illa.
Och det var det året.
Ja du, 2017. Vi är klara med varandra. Inte så dumt ändå. När en sitter och glor igenom detta kan jag konstatera att jag faktiskt inte fått hjärtat krossat i år? Har spenderat otroligt jävla röv-många timmar på min kära nation, i alla de konstellationer och i alla de tillstånd som möjligen kan existera. Kagge visade sig vara ett riktigt bra beslut. Har någonstans i det hela varit bättre på att prioritera mig själv när det krävs. 2017 slog mig välbehövligt nog på käften. Tack för det, tack för de nya vänner jag fått med mig, för alla bakfyllor i majs och för nya vetskaper jag värderar högt.
Lustigt det är, hur en innan en sätter sig ned och faktiskt författar ihop något så känns det som att – nä, inget har väl egentligen hänt det här året? Att faktiskt gå igenom ett helt år är nödvändigt, för att komma fram till summan av kardemumman – att allt innebär erfarenheter och lärdomar. Hur stort eller smått det än må vara. Och det är väl så jag kommer minnas 2017, som året som var skitjobbigt. Men nyttigare än all hälsokost i världen. Så är det, det här med eftertanke. Ska dessutom aldrig i hela mitt liv käka makaroner igen.
Och 2018? Vad blir det av det? Ja, om ett år när jag förhoppningsvis sitter här igen och ska sammanfatta skiten så kommer jag tänka som jag gör varje år, ”fan vad skönt att det är över”. Men jag hoppas att 2018 kommer ha med sig att jag är lite vettigare nu. Att jag håller mina kära nära, och att jag utvecklas journalistiskt. Och att ÖFK spöar skiten ur Arsenal i februari, såklart. Aja. Nytt år nya erfarenheter. Så är det med livet.
Det värsta som kan hända är trots allt att det går åt helvete. Och det är ju inte så farligt.