En ensam vandrares sympati
Ändå helt jävla gyllene att få spendera årets näst sista dag i sällskap av mina äldre utgåvor. Mina storebröder. I dessas sällskap glodde jag på när planeter imploderade och tryckte upp en smygsnus (star wars var alltså filmen) och följde upp detta med ett litet jazzy-krök. Som sig bör. Vi drack skeva drinkar, snackade tatueringar och framtid och däckade hemma först vid 02-tiden. Då var det -25 ute. Och annars då. Jag harvar på med gårdsjobb, årsresume och nyårsmiddag. Det blir vad det blir av det här, men nåt blir det i vart fall.