aannastinas.blogg.se

Så var mitt älskade yran över för denna gången. Här kommer ett sammandrag. Som så sig bör.
Ja.
Igår tog jag 156an in till stan vid halv sex, mötte på en saknad Sofie och diskuterade fenomenet "singel" (kom fram till att det faktiskt är det bästa som finns) och vad som skett sedan vi sist sågs ifjol sommar. Väl inne inhandlade jag dinner i form av kvarg & bananer och hamnade hemma hos On-Yee, vi knäppte en varsin bärs (eller ganska många), spelade Bob hund och diskuterade den gångna kvällen med alla sina inslag. Konstaterade en timme senare att vi båda var ganska tankade och att deg var dags att lägga benen på ryggen och dra sig ner till badhusparken där en hyllning till Kjell Höglund skulle framföras. X antal kisspauser och svinerier senare gjorde vi entré, hällde i oss det sista ur elken och grät till Kjell Höglunds texter med en cigg i käften. Det var fint. Beslöt oss för att bota detta tillstånd med en öl eller två och hamnade på Kajplats där snart Maja, Daniel och Kristina anslöt sig. Hade ett deeptalk eller två, var avundsjuk på Daniel som hade träffat självaste presidenten och inhandlade ännu en öl. Fortsatte runt på området, glömde helt bort att kolla in Dolores Haze och dansade till Little Jinder. Träffade på Roskilde-gänget längst fram i väntan på Bob hund och hade århundradets kramkalas. Tände en cigg och inväntade revolutionen. Och revolutionen kom. Startade en moshpit, skrek sönder mig till mitt älskade Bob hund och fortsatte detta fantastiska med att hamnade i en skogsdunge på Frösön med några gamla estetare och en flaska rödtjut. Missade således yrans höjdpunkt presidenttalet men det brydde inte mig ett dyft då jag var upptagen med att hångla under en gran.
Sen så. Mötte upp Hannerz och Gustav och inhandlade mig en macka, och beslöt oss för att shots på Nigrin skulle sitta fint. Mötte upp Dennis och Anton och i ösregnet spankulerade vi runt stan. En öl på Nigrin senare satte vi oss i en bil upp mot Blå center där det visst vankades efterfest.
Här stannade jag i fem minuter innan jag beslöt mig för att hemgång skulle sitta fint. Ringde således min gamla far och blev upplockad vid halv fyra på busstorget. Allt i vanlig ordning.
Och idag. Idag har jag umgåtts med mina kära bröder, vinkat farväl till Anders som åkte tillbaka till Uppsala och käkade lasagne. Mjölkade kossor. Tog en långpromenad i skogen. Umgicks med pappa.
Jovars.
Jag lever ju. Trots allt.