Man super lite håglöst
Nä men Östersund ändå. Konstigt det där, hur en stad som egentligen rymmer så lite kan betyda så sanslöst mycket. Att jag ska få leva och dö här? Det känns ändå sjukt jävla okej.
Min gårdag bestod av sill i ugn, att springa in i gamla vänner på maxi, snacka skit med Goran och pussa på mina getter. Avslutade kvällen framför mello, med lite för mycket portvin i blodet. Och idag. Idag har jag pysslat med sånt en pysslar med på en bondgård, planerat Åre-trippar med min kära storebror och susat över Jämtland i morsans bil, med NRJ på alldeles för hög volym. Älskar okreddiga radiokanaler.
